Populärvetenskap – gratis till alla!

Vad har hjärnan, vardagsnationalism, de klassiska akademierna och kemi gemensamt? Jo, de är alla teman på vårens föreläsningar på Folkuniversitetet!
Jag känner mig lyckligt lottad som får vara med och anordna dessa. Folkbildningsandan är verkligen en stark drivkraft bakom vår organisation. Ett av våra mål som utbildningsförbund är just att erbjuda gratis forskningsföreläsningar till allmänheten. För att sprida det senaste inom forskningen samarbetar vi med forskare från Stockholms universitet och Södertörns högskola. Och populärvetenskap är hett nu. I höstas var föreläsningssalarna knökfulla med folk som ville lära sig mer om hjärnan, så i vår fortsätter vi med det temat. Bland annat kommer professor Hugo Lagerkrantz att prata om hjärnans Big Bang, från foster till tonår.

Under våren kommer vi också att ha en föreläsningsserie om vardagsnationalism. Med tanke på det politiska klimatet tänkte jag att det kunde vara intressant att visa hur vi till vardags, oftast helt omedvetet, skapar och när våra egna ”nationella” känslor. Ett annat inslag i denna serie handlar om kollektivförmåga: Vad är det egentligen som styr oss när vi samarbetar med andra?

Ett tema som kommer att vara aktuellt under hela 2011 är Kemins år. Förenta Nationerna har utsett 2011 till the International Year of Chemistry. Året ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling. Syftet är att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets problem. Det kan till exempel handla om växthuseffekten eller råvaruförsörjning när oljan ska fasas ut. År 2011 är det också 100 år sedan Marie Curie fick Nobelpriset i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium. The International Year of Chemistry 2011 hyllar därför särskilt Marie Curie och alla kvinnliga kemister.
I samband med Kemins år 2011 kommer Folkuniversitetet att ha föreläsningar som följer 12 teman - ett tema för varje månad. Varje tema knyter även an till aktuella samhällshändelser.

Dessutom kommer några föreläsningar att handla om de klassiska svenska akademierna. Hur skiljer sig deras uppdrag idag från förr? Vilka är deras uppgifter? Hur arbetar de till vardags för att främja forskning och kultur? Vi har bjudit in representanter från Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Akademien samt Vitterhetsakademien som ska berätta om respektive verksamhet.

Låter det intressant?
Kika gärna på vårens föreläsningar här:

Hoppas vi ses där!

Elisa Magnusson, utbildningsadministratör på Folkuniversitetet