Vi var i december sex glada amatörer som skickligt lotsades in av den sakkunniga och entusiastiska kursledaren Susanne rakt till silverlerans Förlovade Land. Det märktes verkligen att hon älskar det hon gör.
Vi övade med cernitlera för att se vilka former, figurer och mönster vi tyckte om. Själva silverleran torkar lite fort, så det är smart att testa utförandet på cernit innan. Leran ser inte mycket ut för världen, grå och oansenlig – till att börja med. Det ligger en tjusning i det.
Vi var så ivriga att kreera våra silversmycken, så att vi glömde bort både lunch och kaffepaus – vi jobbade fem timmar i sträck. Det rullades, knådades och skapades med en glöd och frenesi som bara kommer i härligt skapande stunder av flow. Sedan brände vi både i ugn och med gasbrännare. Och så var det dags att stålborsta, slipa en smula, gnida med agat och polera. Vilken glans, vilket skimmer! I takt med att lystern trollades fram blev våra leenden bara bredare och bredare.

Nu är det en snöig, kall och halkig februari, men det kommer faktiskt snart både en vår och en sommar, och då nalkas Hänryckningens Tid - kära människor förlovar och gifter sig… Tänk att göra det med unika ringar Du själv har designat och tillverkat:
Ännu roligare är att det finns fantastiska fortsättningsmöjligheter. Du kan köpa silverlera i små sprutor och spritsa runt en flirtkula, och när du bränner det så – vips – försvinner flirtisen och du har en tjusig, ihålig och sirlig kreation i din hand!
Det finns även vackra stenar som man kan bränna ihop med silverleran. Med en smula fantasi kan du göra vad du vill! Kvistar, kottar, löv, papper. Bara tid finns, så kommer jag att fortsätta kursa i silverlera!
Åsa Lindfors, Folkuniversitetets kundtjänst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar