I fredags lunchade jag med Alfabetas förlagschef Nina Wadensjö. Hon berättade om bokbranschens kris, en nedgång på 13 procent i år, även om just Alfabeta har klarat sig utan nedgång. 13 procent är mycket. Och flera förlag genomgår hårdhänta omstruktureringar som gör att författare helt plötsligt kan bli förlagslösa.
Eller är det kris? På kvällen var jag på café Copacabana för att lyssna på poesi. Eleverna på Skrivarlinjens första termin hade en offentlig uppläsning. Den lilla lokalen vid Bergsundsstrand var sprängfull. Inte bara av släkt och vänner, utan även av andra intresserade. En proffsig kväll, ett imponerande program som de hade fått ihop på tre dagar, under ledning, peppning och regi av scenpoesiräven Eric Fylkesson.
Och på måndag kväll fylldes jag med ännu mera hopp under ett av våra författarsamtal. Poeten Marie Lundqvist. Salen var välfylld som vanligt.
Bokbranschen är i kris. Ja, det är den väl. Och samtidigt är det motsägelsefullt. Slå upp en tidning, eller läs alla de mail jag får. Varje kväll här i Stockholm: hos oss, hos andra studieförbund, på Kulturhuset, på caféer och barer, i bokhandlar, bibliotek och antikvariat pågår författarprogram, uppläsningar, diskussioner och intervjuer. Ja, överallt tycks staden fyllas av litteraturhungriga av alla snitt och fasoner.
Och inte så att det är samma förskrämda skara på sju fanatiker på programpunkt efter programpunkt. Nej, inte bara kulturbärande ”tanter” och närmast sörjande. Utan kort och gott bokläsare.
Bilden går inte ihop
En kris för bokbranschen med minskade försäljningssiffror, bokhandlare som slåss mot konkursspöket och internetbokhandlarna som tar allt större del av den minskade kakan.
Samtidigt finns just ett allt större intresse för möte med litteraturen, med författarna och översättarna.
Vänd lite på bilden. Plocka bort de stora aktörerna: Bonniers, Norstedts, Akademinbokhandeln. Sätt in mellanstora och små aktörer där i stället; Alfabeta, Ordfront, Bokförlaget mormor, Erzats och Antikvariatet Rönells.
Där pågår ingen kris. Snarare en omvandling. Som om allt fler läsare vill möta litteraturen så att säga ”rått”. Utan stora reklamkampanjer för senaste Dan Brown i tunnelbanan eller Stieg Larsson, utan det andra, det egna, det självvalda. Som om branschen börjar nischa sig. Små förlag hittar sina läsare, och läsarna hittar sina förlag och sina upplevelser.
Inte bara det i bok färdiga, det vill säga uppläsningen vars enda syfte är att sälja boken. Utan som i fredags; våra elever som läser dikter skrivna och skapade för just detta ögonblick, detta möte.
Ja, då kommer folk.
Erik Grundström, författare och huvudlärare på Skrivarakademin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar