onsdag 26 januari 2011

Kreativ lördag – som ett jättekinderägg!


Det känns som att julen blev lite längre i år. Det sista paketet levereras nämligen först nu på lördag. Det är 47 saker i ett. Ett jättekinderägg!

Det jag talar om är Kreativ lördag. Man kan kalla det "Öppet hus", "Happening", "Meet and Greet" eller bara "Välkommen på kalas!"
Vi tyckte helt enkelt att vårt vackra hus är alldeles för obesökt av våra grannar här i Vasastan. Därför bestämde vi oss för att bjuda in er allihop för att se och prova på vad vi sysslar med här på Kungstensgatan 45. Mellan kl. 11-15 blir det massor av kurser, öppna verkstäder, happenings, tävlingar och konserter! ... och allt är GRATIS!!!

Jag har tillsammans med mina kollegor pysslat och trixat ända sedan i oktober för att allting ska få plats. Från kl. 10 kan man ”signa upp sig” på dörren till den kurs man vill prova på och sedan kl. 11 drar allt igång.

Själv kommer jag väl att springa som ett torrt skinn och organisera och fixa så att allt fungerar som det ska, men jag ska i alla fall försöka stanna till ibland för att uppleva det stora utbudet. Silversmide, sång, språkcafé, fusing, keramik, grafik och stickcafé är bara några av programpunkterna.

Tre gånger kommer Balettakademien att dyka upp och göra dansframträdanden. (Så bered dig på att personen bredvid dig mycket väl kan dansa iväg i en flashmob över foajégolvet!)

På plan 6 kommer vår duktiga lärare Jennie Söderlund att visa dig hur du kan teckna
japansk Manga och våra estetiska utbildningar har utställningar både i Dobre, Modegalleriet och Smedjan.

Christina Stielli, som bloggar här nedan, är en av Skrivarakademins tre debuterande författare, kommer att berätta om sitt arbete och sina nya böcker kl. 12. Det lär bli välbesökt!

Ser fram emot att lyssna på kören Voces Nordicae som sjunger klassiska sånger i foajén och efter det drar Karin Inde igång en konsert i elevmatsalen. Både hon och grabbarna i 3flig film som visar filmen "Sopmannen" i aulan har samarbetat med oss på Folkuniversitetet och startat egna studiecirklar.

Jag ser verkligen fram emot lördag och jag hoppas att du hittar hit. Kom gärna fram och säg hej om du ser mig rusande i korridoren!

Om du inte fått programmet i brevlådan kan du titta in här

Tänk att det där lilla idéfröet som vi sådde i mörka oktober nu vuxit och blivit en heldag fylld med överraskningar!

Karina Kampe, projektledare på Folkuniversitetet

Gratis språktestning på torsdag - som en tågluff

Undrar om min gamla gymnasiespanska – anno 80-talet – håller? Jag kanske ska passa på att testa min grundskoletyska och träffa modersmålstalande lärare på torsdag. Det är ju en aningens läskigt också, för man är ju lite blyg (i vissa sammanhang) och att få sin språkliga förmåga utvärderad kan vara lite, hmm genant?
Men jag ska nog göra det ändå – det är ju gratis och jag får träffa folk från Spanien, Tyskland, Ryssland, Portugal och Grekland – som en liten tågluff – och så kan jag ta en kopp ekokaffe på fiket och begrunda om jag ska utveckla mina nyvaliderade gamla lärdomar. Jag kanske blir positivt överraskad av mina oanvända språkkunskaper? Japp, på torsdag ska jag damma av mina gamla gymnasiespråk!

Kom du också!
GRATIS SPRÅKTESTNING 27/2 kl. 16:30 – 18:30 på Kungstensgatan 45

Åsa Lindfors, Folkuniversitetets kundtjänst

måndag 17 januari 2011

Vi delade hemligheter, gråt och gapskratt

Jag är inte alltid den som orkar dra saker i långbänk. Jag vill ha resultat och jag vill se förändring. Men jag trodde nog aldrig att jag var född med författarhantverket i fingrarna per automatik. Kanske det berodde på att min respekt för författandet var så enorm. Jag har fortfarande väldigt svårt med att på riktigt förstå att jag faktiskt lyckats få ihop 364 sidor som blev romanen Jag älskar dig inte.

Jag anmälde mig till en grundkurs på Skrivarakademin och hamnade i en vansinnigt trist lokal på Bryggargatan mitt i Stockholm tillsammans med vilt främmande människor och en lärare som verkade småvresig. Det kändes att jag hade landat på ett mjukt moln.

Första kurstillfället trevade vi med att bekanta oss efter den traditionella presentationsrundan men jag tror att vi var pusselbitar som vartefter timme och dagar gick lades mjukt på plats för att ganska snart bilda en enhet. De människor jag fick möta där blev en särskild familj som delade saker och hemligheter med varandra som jag inte delade med någon annan i hela världen. Vi läste varandras texter och mest innerliga berättelser. Hjärta och själ kopierades upp i rätt antal ex och häftades ihop och delades ut. Vi delade hemligheter och vi delade gapskratt och vi grät. Och vår lärare stod ut hela tiden. Det var svårt att vara utan rummet på Bryggargatan och människorna i gruppen alla de sex dagar då jag inte var där. Och vår lärare skulle komma att gräva djupt i oss för att få in kunskapen.


Möjligen sa han någon gång att vi fick försöka sluta skratta. Kanske det var när någon nervöst berättade om en het sexscen som skulle beskrivas i text. Kanske vi grät när någon i en text plågade djur eller fick en svår sjukdom som ledde till en begravningsscen i sista stycket.

Han hade det inte så enkelt med den första gruppen jag fick förmånen att tillbringa tid med (och som jag önskar att jag finge en enda dag tillbaka) men han fick ner det som vi behövde i verktygslådan. Det insåg jag när jag satt och skrev det manus som nu är en roman och hans råd är i mina tankar när jag är mitt uppe i min andra roman.

Nej, jag tror faktiskt inte att jag hade suttit där jag sitter idag utan Sören, Erik och Inga-Lina som var de lärare jag mötte allra mest på Skrivarakademin. Jag tror inte att jag hade begripit det hantverk, den romantiskt befriade kunskap jag fick om skrivandet. Jag tror helt enkelt inte att jag hade blivit författare. Så enkelt är det.

För det jag fick lära mig ligger i en verktygslåda jag har intill mig när jag skriver. Min hejarklack som består av de jag fick förmånen och lyckan att lära känna (och jo, vi är några som fortfarande umgås som bästa vänner) står runt omkring mitt skrivbord och då och då rister väggar och fönster när Sören dundrar: Skrivandet är inget romantiskt dravel, det är förbannat hårt arbete!

Christina Stielli, debutant och tidigare elev på Skrivarakademin, samt föreläsare och egenföretagare inom utbildningsbranschen

Skrivarakademin har lämnat de trista lokalerna och kurserna ges numera i ett vackert hus på Kungstensgatan 45. Läs mer om Christina på christinastielli.se