torsdag 15 september 2011

Frihet som webmaster

David Bramskog är en riktig renässansmänniska. Förutom att flyga flygplan och att ge massage – älskar han att klura ut lösningar på knepiga problem. Att bygga hemsidor passar honom ypperligt. I våras gick han en intensivkurs för att bli diplomerad Webmaster.

- Jag ville ha en bred utbildning som är lagom lång och som jag kan ha nytta av i framtiden. Visst är det högt tempo och kräver en hel del hemarbete, men jag tycker det är bra. Jag gillar att vi går igenom allt från grunden, säger David Bramskog, som byggde hemsidor redan som femtonåring.

På utbildningen får han lära sig utforma, underhålla och administrera en webbplats. Först och främst gäller det att lära sig kodspråket HTML och sedan bygga på med olika program, som till exempel Photoshop och Dreamweaver. I studierna ingår även ett projektarbete där alla har fått i uppgift att bygga en hemsida åt ett fiktivt dataföretag.

- Jag valde att hjälpa en kompis som har ett dataföretag. När det är på riktigt känns det roligare och då lär jag mig mer. Min kompis skulle ändå göra om sin hemsida så att den blir mer lättredigerad. Jag bygger om sidan med hjälp av det CMS-system som vi lärt oss på kursen.

David tycker att det mest intressanta med att göra hemsidor är själva tekniken – att bygga något. Han föredrar hantverket framför formgivandet. Men helt ointresserad av form är han inte. Parallellt med webmaster-utbildningen går han en kurs på Folkuniversitetet för att bli grafisk formgivare.

- Kombinationen är rolig, att kunna både teknik, färg och form på webben. Men det är lätt att få prestationsångest när man ska formge foldrar och affischer, det blir inte alltid som jag tänkt mig. Jag tror egentligen att webmaster passar mig bättre.

Datorer är inte allt i Davids liv. Med ett förflutet inom teater och film, har han även arbetat inom försäljning, ekonomi och verkstadsbranschen. När han inte studerar kör han motorcykel eller flygplan, mediterar, springer, tränar kickboxning eller går på gym. I höst blir han dessutom färdigutbildad inom yogamassage och kan titulera sig yogamassageterapeut.

- Jag skulle vilja starta eget. Fördelen med att vara webmaster är att man kan jobba på distans eller hemifrån och planera sin egen tid. Då skulle jag kunna kombinera det med en egen mottagning. Men jag är också öppen för att jobba på en marknadsavdelning eller reklambyrå.

- Oavsett vad jag kommer att göra känner jag att jag kommer att ha stor nytta av mina kunskaper från utbildningen. Webben är viktig!

Fakta David Bramskog
Ålder: 30 år
Yrke: studerande
Familj: flickvän
Förebild: Dalai Lama, för hans vettiga tankar
Oanad talang: kan flyga flygplan
Vill gå kurs i: Ledarskap eller Projektledning

onsdag 23 februari 2011

Drejning – sensuellt?

Så var det dags för mig att prova en ny kurs då det på senaste tiden har börjat klia i fingrarna efter att få göra något kreativt igen.
Den här gången bokade jag in mig på en helgkurs i drejning.
Mina tankar gick direkt till den klassiska scenen i filmen Ghost där maken (Patrick Swayze) hjälper sin fru (Demi Moore) med att dreja. Geggigt, slabbigt och sensuellt.
Så blev det inte riktigt såklart. För det första var jag på kurs med min mamma och moster, inte en man i bar överkropp. För det andra, dreja är svårt, riktigt svårt. Inte i den bemärkelsen att man inte klarar av det alls och att det bara förblir en lerklump som jag trodde. Svårigheten ligger i att lyckas forma klumpen till det man hade tänkt sig. Jag fick snart inse att det får bli vad det blir de här första gångerna, men även det är en häftig känsla att få se vad som växer fram. En överraskning varje gång! Och ett par skålar fick jag faktiskt till även om de är långt ifrån perfekta. Det tog många försök och var tålamodsprövande.
Min mamma däremot visade sig ha en talang för detta och lyckades till och med göra en riktigt fin tekopp.
Tror nog att det var hon som fick Patrick Swayzes ande bakom sig inte jag….





Emma Larsson, kursadministratör på Folkuniversitetet

tisdag 15 februari 2011

Från grå och oansenlig till supertjusig kreation

Silverlera ger omedelbar skörd! Inte visste jag att jag kunde bli silverdesigner på fem timmar. Silverlera kallas PMC – Precious Metal Clay – det klingar fint.

Vi var i december sex glada amatörer som skickligt lotsades in av den sakkunniga och entusiastiska kursledaren Susanne rakt till silverlerans Förlovade Land. Det märktes verkligen att hon älskar det hon gör.

Vi övade med cernitlera för att se vilka former, figurer och mönster vi tyckte om. Själva silverleran torkar lite fort, så det är smart att testa utförandet på cernit innan. Leran ser inte mycket ut för världen, grå och oansenlig – till att börja med. Det ligger en tjusning i det.

Vi var så ivriga att kreera våra silversmycken, så att vi glömde bort både lunch och kaffepaus – vi jobbade fem timmar i sträck. Det rullades, knådades och skapades med en glöd och frenesi som bara kommer i härligt skapande stunder av flow. Sedan brände vi både i ugn och med gasbrännare. Och så var det dags att stålborsta, slipa en smula, gnida med agat och polera. Vilken glans, vilket skimmer! I takt med att lystern trollades fram blev våra leenden bara bredare och bredare.

Silverlera är ROLIGT! Just för att du på direkten känner dig som din alldeles egna designer. Jag blev så belåten av denna kunskap. Jag hann producera åtta alster (köpte extra lera förutom det som ingick i kursen) så det bidde en ring och sju halssmycken. En dam tillverkade ett enda och supertjusigt halssmycke, och också hon gick glad från kursen.

Nu är det en snöig, kall och halkig februari, men det kommer faktiskt snart både en vår och en sommar, och då nalkas Hänryckningens Tid - kära människor förlovar och gifter sig… Tänk att göra det med unika ringar Du själv har designat och tillverkat:

Ännu roligare är att det finns fantastiska fortsättningsmöjligheter. Du kan köpa silverlera i små sprutor och spritsa runt en flirtkula, och när du bränner det så – vips – försvinner flirtisen och du har en tjusig, ihålig och sirlig kreation i din hand!
Det finns även vackra stenar som man kan bränna ihop med silverleran. Med en smula fantasi kan du göra vad du vill! Kvistar, kottar, löv, papper. Bara tid finns, så kommer jag att fortsätta kursa i silverlera!

Åsa Lindfors, Folkuniversitetets kundtjänst

tisdag 1 februari 2011

Populärvetenskap – gratis till alla!

Vad har hjärnan, vardagsnationalism, de klassiska akademierna och kemi gemensamt? Jo, de är alla teman på vårens föreläsningar på Folkuniversitetet!
Jag känner mig lyckligt lottad som får vara med och anordna dessa. Folkbildningsandan är verkligen en stark drivkraft bakom vår organisation. Ett av våra mål som utbildningsförbund är just att erbjuda gratis forskningsföreläsningar till allmänheten. För att sprida det senaste inom forskningen samarbetar vi med forskare från Stockholms universitet och Södertörns högskola. Och populärvetenskap är hett nu. I höstas var föreläsningssalarna knökfulla med folk som ville lära sig mer om hjärnan, så i vår fortsätter vi med det temat. Bland annat kommer professor Hugo Lagerkrantz att prata om hjärnans Big Bang, från foster till tonår.

Under våren kommer vi också att ha en föreläsningsserie om vardagsnationalism. Med tanke på det politiska klimatet tänkte jag att det kunde vara intressant att visa hur vi till vardags, oftast helt omedvetet, skapar och när våra egna ”nationella” känslor. Ett annat inslag i denna serie handlar om kollektivförmåga: Vad är det egentligen som styr oss när vi samarbetar med andra?

Ett tema som kommer att vara aktuellt under hela 2011 är Kemins år. Förenta Nationerna har utsett 2011 till the International Year of Chemistry. Året ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling. Syftet är att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets problem. Det kan till exempel handla om växthuseffekten eller råvaruförsörjning när oljan ska fasas ut. År 2011 är det också 100 år sedan Marie Curie fick Nobelpriset i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium. The International Year of Chemistry 2011 hyllar därför särskilt Marie Curie och alla kvinnliga kemister.
I samband med Kemins år 2011 kommer Folkuniversitetet att ha föreläsningar som följer 12 teman - ett tema för varje månad. Varje tema knyter även an till aktuella samhällshändelser.

Dessutom kommer några föreläsningar att handla om de klassiska svenska akademierna. Hur skiljer sig deras uppdrag idag från förr? Vilka är deras uppgifter? Hur arbetar de till vardags för att främja forskning och kultur? Vi har bjudit in representanter från Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Akademien samt Vitterhetsakademien som ska berätta om respektive verksamhet.

Låter det intressant?
Kika gärna på vårens föreläsningar här:

Hoppas vi ses där!

Elisa Magnusson, utbildningsadministratör på Folkuniversitetet

onsdag 26 januari 2011

Kreativ lördag – som ett jättekinderägg!


Det känns som att julen blev lite längre i år. Det sista paketet levereras nämligen först nu på lördag. Det är 47 saker i ett. Ett jättekinderägg!

Det jag talar om är Kreativ lördag. Man kan kalla det "Öppet hus", "Happening", "Meet and Greet" eller bara "Välkommen på kalas!"
Vi tyckte helt enkelt att vårt vackra hus är alldeles för obesökt av våra grannar här i Vasastan. Därför bestämde vi oss för att bjuda in er allihop för att se och prova på vad vi sysslar med här på Kungstensgatan 45. Mellan kl. 11-15 blir det massor av kurser, öppna verkstäder, happenings, tävlingar och konserter! ... och allt är GRATIS!!!

Jag har tillsammans med mina kollegor pysslat och trixat ända sedan i oktober för att allting ska få plats. Från kl. 10 kan man ”signa upp sig” på dörren till den kurs man vill prova på och sedan kl. 11 drar allt igång.

Själv kommer jag väl att springa som ett torrt skinn och organisera och fixa så att allt fungerar som det ska, men jag ska i alla fall försöka stanna till ibland för att uppleva det stora utbudet. Silversmide, sång, språkcafé, fusing, keramik, grafik och stickcafé är bara några av programpunkterna.

Tre gånger kommer Balettakademien att dyka upp och göra dansframträdanden. (Så bered dig på att personen bredvid dig mycket väl kan dansa iväg i en flashmob över foajégolvet!)

På plan 6 kommer vår duktiga lärare Jennie Söderlund att visa dig hur du kan teckna
japansk Manga och våra estetiska utbildningar har utställningar både i Dobre, Modegalleriet och Smedjan.

Christina Stielli, som bloggar här nedan, är en av Skrivarakademins tre debuterande författare, kommer att berätta om sitt arbete och sina nya böcker kl. 12. Det lär bli välbesökt!

Ser fram emot att lyssna på kören Voces Nordicae som sjunger klassiska sånger i foajén och efter det drar Karin Inde igång en konsert i elevmatsalen. Både hon och grabbarna i 3flig film som visar filmen "Sopmannen" i aulan har samarbetat med oss på Folkuniversitetet och startat egna studiecirklar.

Jag ser verkligen fram emot lördag och jag hoppas att du hittar hit. Kom gärna fram och säg hej om du ser mig rusande i korridoren!

Om du inte fått programmet i brevlådan kan du titta in här

Tänk att det där lilla idéfröet som vi sådde i mörka oktober nu vuxit och blivit en heldag fylld med överraskningar!

Karina Kampe, projektledare på Folkuniversitetet

Gratis språktestning på torsdag - som en tågluff

Undrar om min gamla gymnasiespanska – anno 80-talet – håller? Jag kanske ska passa på att testa min grundskoletyska och träffa modersmålstalande lärare på torsdag. Det är ju en aningens läskigt också, för man är ju lite blyg (i vissa sammanhang) och att få sin språkliga förmåga utvärderad kan vara lite, hmm genant?
Men jag ska nog göra det ändå – det är ju gratis och jag får träffa folk från Spanien, Tyskland, Ryssland, Portugal och Grekland – som en liten tågluff – och så kan jag ta en kopp ekokaffe på fiket och begrunda om jag ska utveckla mina nyvaliderade gamla lärdomar. Jag kanske blir positivt överraskad av mina oanvända språkkunskaper? Japp, på torsdag ska jag damma av mina gamla gymnasiespråk!

Kom du också!
GRATIS SPRÅKTESTNING 27/2 kl. 16:30 – 18:30 på Kungstensgatan 45

Åsa Lindfors, Folkuniversitetets kundtjänst

måndag 17 januari 2011

Vi delade hemligheter, gråt och gapskratt

Jag är inte alltid den som orkar dra saker i långbänk. Jag vill ha resultat och jag vill se förändring. Men jag trodde nog aldrig att jag var född med författarhantverket i fingrarna per automatik. Kanske det berodde på att min respekt för författandet var så enorm. Jag har fortfarande väldigt svårt med att på riktigt förstå att jag faktiskt lyckats få ihop 364 sidor som blev romanen Jag älskar dig inte.

Jag anmälde mig till en grundkurs på Skrivarakademin och hamnade i en vansinnigt trist lokal på Bryggargatan mitt i Stockholm tillsammans med vilt främmande människor och en lärare som verkade småvresig. Det kändes att jag hade landat på ett mjukt moln.

Första kurstillfället trevade vi med att bekanta oss efter den traditionella presentationsrundan men jag tror att vi var pusselbitar som vartefter timme och dagar gick lades mjukt på plats för att ganska snart bilda en enhet. De människor jag fick möta där blev en särskild familj som delade saker och hemligheter med varandra som jag inte delade med någon annan i hela världen. Vi läste varandras texter och mest innerliga berättelser. Hjärta och själ kopierades upp i rätt antal ex och häftades ihop och delades ut. Vi delade hemligheter och vi delade gapskratt och vi grät. Och vår lärare stod ut hela tiden. Det var svårt att vara utan rummet på Bryggargatan och människorna i gruppen alla de sex dagar då jag inte var där. Och vår lärare skulle komma att gräva djupt i oss för att få in kunskapen.


Möjligen sa han någon gång att vi fick försöka sluta skratta. Kanske det var när någon nervöst berättade om en het sexscen som skulle beskrivas i text. Kanske vi grät när någon i en text plågade djur eller fick en svår sjukdom som ledde till en begravningsscen i sista stycket.

Han hade det inte så enkelt med den första gruppen jag fick förmånen att tillbringa tid med (och som jag önskar att jag finge en enda dag tillbaka) men han fick ner det som vi behövde i verktygslådan. Det insåg jag när jag satt och skrev det manus som nu är en roman och hans råd är i mina tankar när jag är mitt uppe i min andra roman.

Nej, jag tror faktiskt inte att jag hade suttit där jag sitter idag utan Sören, Erik och Inga-Lina som var de lärare jag mötte allra mest på Skrivarakademin. Jag tror inte att jag hade begripit det hantverk, den romantiskt befriade kunskap jag fick om skrivandet. Jag tror helt enkelt inte att jag hade blivit författare. Så enkelt är det.

För det jag fick lära mig ligger i en verktygslåda jag har intill mig när jag skriver. Min hejarklack som består av de jag fick förmånen och lyckan att lära känna (och jo, vi är några som fortfarande umgås som bästa vänner) står runt omkring mitt skrivbord och då och då rister väggar och fönster när Sören dundrar: Skrivandet är inget romantiskt dravel, det är förbannat hårt arbete!

Christina Stielli, debutant och tidigare elev på Skrivarakademin, samt föreläsare och egenföretagare inom utbildningsbranschen

Skrivarakademin har lämnat de trista lokalerna och kurserna ges numera i ett vackert hus på Kungstensgatan 45. Läs mer om Christina på christinastielli.se